Värmländsk Voodoo är inne på sitt sista varv, hur känns det?
På ett sätt är det med stor sorg man lämnar en föreställning bakom sig. ”Voodoo” innefattar mycket, om inte bara, våra egna liv och min och Johans vänskap. Jag är väldigt stolt över föreställningen och det har varit så himla kul och nästan nostalgiskt att spela den varje gång. Efter att vi hade jobbat och repat in ”Voodoo” hösten 2019 så slog ju pandemin till på våren, så föreställningen har legat och väntat. På det sättet känns det som att vi har hållit på med föreställningen sedan dess och således dags att lämna den bakom oss.
Har ni några minnen från turnén som sticker ut lite extra?
Svårt att svara på men det är klart att den första föreställningen efter pandemin för fullt hus (500 st) i Linköping var speciell. Det var sån lycka för folk att få komma ut igen tror jag, för vi fick lååååånga stående ovationer innan vi ens hade börjat. Då fattade vi att folk hungrade efter live-underhållning. Göteborgsföreställningen nyligen på en fullsatt Lorensbergsteatern var riktigt kul. Lite en dröm att få spela där och sen att det var fullt… Sedan är alltid våra bilresor mellan städerna fantastiska. Oj, oj, oj vad det pratas om allt där.
Vad sysslar ni med härnäst?
Både Johan och jag håller på med lite allt möjligt hela tiden, men framför allt jobbar vi på en ny fräsch föreställning! Den går under arbetsnamnet ”EGO”. Dessutom så släpper vi ett avsnitt av vår podcast ”Fem i topp” varje vecka. I december blir det dock ett avsnitt varje dag, en julkalender helt enkelt! Vi har också adopterat en haj som heter ”Burken”, det kan man höra mer om i podden..